Pressröster:

" Känsligt söker han reda på ställen av hjärtats oro hos Lo-Johansson. Han tolkar böckerna som en fortlöpande psykohistoria, berättelser om längtan bort från föräldrahemmet, strävan mot dikten och friheten."
(Svedjedal, Svenska Dagbladet, 98-10-27)

" /.../ en mycket läsvärd och initierad bok för de som älskat och fortfarande känner glädje över Ivar Lo-Johanssons författarskap."

(Näslund, Örnsköldsviks Allehanda, 98-12-16)

Det är främst som statarnas, åldringarnas och zigenarnas diktare Ivar Lo-Johansson gått till litteraturhistorien. Han brukar beskrivas som realist och samhällsskildrare. Hans långa och mångskiftande författarskap speglar hela 1900-talets sociala historia – Sveriges förvandling från jordbruksbygd till industrisamhälle, från fattigland till välfärdsstat.
Men bilden av Ivar Lo-Johansson har blivit alltför entydig, anser Ola Holmgren. Han vill här peka på den romantiske Ivar Lo-Johansson: kärlekens, frihetens och den upproriska individualismens besjungare. Han framhåller också hur människan och författaren Ivar Lo-Johansson var i ständig konflikt med sig själv. Den socialt engagerade realisten brottades med en lidelsefull romantiker, kollektivisten med en styvnackad individualist.
Men det finns ändå en minsta gemensamma nämnare: frihetsbegäret. Ola Holmgren gör detta till utgångspunkt för en fascinerande nyläsning av hela Ivar Lo-Johanssons verk. Genom att växla mellan två perspektiv, ett sociologiskt och ett psykoanalytiskt, kan han visa hur behovet att fylla en social roll som de svagas och de utsattas försvarare hela tiden måste kämpa med ett asocialt frihetsbegär på det personliga planet.: i förhållande till föräldrarna, dikten och kärleken. Ivar Lo-Johanssons författarskap blir på så sätt både ett socialhistoriskt drama och ett personligt psykodrama. Det privata blir politiskt, det politiska privat.

Ola Holmgren (f 1946) är kritiker och litteraturvetare. Han doktorerade 1978 på avhandlingen "Kärlek och ära - en studie i Ivar Lo-Johanssons Måna-romaner". Han undevisade under många år på Teater-högskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Sedan 1998 är han universitetslektor vid Södertörns högskola.